Att bo i USA

Att ha lediga fredagar är inte alls dumt faktiskt. :) En extra dag betyder en hel del måste jag säga. Att ta sina semestertimmar varje dag kan vara värt en extra ledig dag.

Midsommar går dock spårlöst förbi här i Weed. Inget firande alls faktiskt för mig. Jag firade inte direkt när jag bodde i Sverige under många år så det är ingen större skillnad. Men när jag läser andra bloggar är det midsommar i Sverige.

För en person som inte vuxit upp med midsommar måste det vara svårt att riktigt förstå denna "ursvenska" tradition. Det är som med 4 juli här i USA som säkert ger de flesta amerikaner många känslor och minnen. Även om jag inte direkt firade midsommar under många år när jag bodde i Sverige har jag självklart många minnen från min barndom.

Mamma, pappa och jag brukade åka till midsommarfirandet i Danderyd. Om jag minns rätt var det vid Kvarnparksbadet som den stora midsommarstången restes. Det var lekar, musik och sång och dans runt midsommarstången. Numera finns det även ett midsommarfirande i Enebyberg vid Enebybergsgården. Det gjorde det inte när jag var liten.

Jag minns framför allt en midsommarafton när jag inte fick vara med bland lekarna eftersom jag hade haft mässling och doktorn hade sagt att jag inte fick anstränga mig under ett par veckor - trots att jag verkade frisk. Snällt satt jag och tittade på. ;)

Och i morgon är det First Day of Summer i USA eller sommarsolståndet. Vi har haft sommar länge redan men nu är det som ljusast. Inte alls så ljust som i Sverige men det är helt okej. Och hos oss kommer det att vara sommar och varmt länge.

Glad midsommar på er!

Den här bilden tog jag för ett par år sedan i juli när prästkragarna stod i full blom. I år är de redan överblommade.

Eftersom det var ett dåligt utbud på TVn denna helgen hyrde jag några filmer i mataffären här i Weed. Man kan hyra litet äldre filmer för $1 per styck (det ni, det är billigt) och oavsett hur många man hyr kan man ha filmerna under 3 dagar.

Jag hittade tre filmer som var riktigt gastkramande och intressanta:

The Impossibleär en dramafilm som baseras på den stora jordbävningen och tsunamin i Thailand 2004. Naomi Watts var en av huvudrollsinnehavarna och hon gjorde en riktigt stark insats.
Denna ödeläggande tsunami tror jag finns fastetsad i minnet hos de flesta svenskar. Jag minns när jag hörde om det som hänt. Michael och jag bodde på Hawaii och vi hörde det på radion allra först.
Det kändes overkligt när man såg bilderna på TV och fick höra talas om hur många som omkommit. Många svenskar var ju tyvärr bland de omkomna.
Den här filmen visar en familjs kamp för att klara sig genom tsunamin och sedan hur de återfinner varandra. Kan rekommenderas.

The Callerär en thriller som är mycket mer gastkramande än vad den kanske kan tyckas i förbifarten. Den har en lågmäld historia som tar tag i tittaren. En ung kvinna (Mary) flyttar in i en lägenhet efter en uppslitande skilsmässa. En antik telefon står där och helt plötsligt börjar en kvinna som heter Rose ringa till Mary. Frågan är hela tiden - är Mary i någon slags psykos och bara tror sig uppleva det hela eller är det faktiskt en besökare från en annan tid som ringer.
En film där hjärnan går på högvarv hela tiden. :) Den här filmen gillade jag verkligen.

11:14 sker en trafikolycka - i USA har vi ju inte "military time" som vi har i Sverige utan här har vi a.m. och p.m. och i filmen är klockan 23:14 på kvällen - där en kropp ramlar ner på en bil vid en bro.
Filmen visar hur olika händelser - som tycks vara oberoende av varandra - alla leder fram till olyckan.
Ytterligare en film där man får tänka till litet och sådant är alltid bra.
Den här filmen har några år på nacken (2003) eftersom till och med Patrick Swayze har en av rollerna i filmen. Inte min favorit av dessa tre filmer men klart sevärd.

Tog en sväng i skogen kring skolan under helgen och det är torrt som bara den. Nästan inga blommor - dock såg jag dessa små söta blå blommor. Ser ut som någon slags blåklocka.

Och berget tar alltid tag i mig även om det ser väldigt bart ut nu. Det är imponerande!

... håller doktorn borta. Ett talesätt som kanske inte riktigt stämmer längre. Inte här i USA i alla fall.

Jag har alltid ätit och tyckt om äpplen. När jag växte upp hade vi tre äppelträd i trädgården i Enebyberg. Två som hade sommaräpplen och ett som hade så kallade vinteräpplen. Nu minns jag faktiskt inte namnen på dessa träd.
Självklart hade vi ekologiska äpplen - utan besprutningsmedel och annat giftigt. Det var en hel del äpplen som hade mask och andra "skavanker" men vi åt våra goda äpplen - och sparade mycket pengar.
Vinteräpplena lämpade sig mest till att göra äppeljuice och äppelmos och det var gott. Mmmm. :)

Det bästa är givetvis om man kan plocka och äta egna äpplen. Nu har jag ingen egen tomt så jag får hålla tillgodo med äpplen jag kan köpa i mataffärerna. Av någon anledning verkar det som om människor i mina trakter inte tar tillvara på egna äpplen. Jag har aldrig förstått varför och det verkar vara ett enormt resursslöseri. Jag blir lika ledsen varje gång jag ser all fallfrukt. Jag skrev om detta redan i september 2011: http://bo-i-usa.blogspot.com/2011/09/fallfrukt.html

EU och USAs USDA (Department of Agriculture) tycks ha litet olika uppfattningar om vad som anses okej eller inte när det gäller icke-ekologiska äpplen och kemikalier. EU har bannlyst amerikanska äpplen från att säljas i Europa beroende på en kemikalie som heter diphenylamine (DPA). Den här kemikalien används för att förhindra äpplen att få bruna fläckar. Big deal! Vem bryr sig om litet bruna fläckar? Icke ekologiska äpplen här i USA ser onaturliga ut på något sätt tycker jag. De ser ut som om de skulle kunna hålla i många månader, kanske år. Bevarade lika väl som Egyptens mumier. ;)
http://qz.com/204218/europes-us-apple-ban-is-making-americans-notice-just-how-lax-us-environmental-safety-standards-really-are/#/h/65134,1/

Äpplen hör till en grupp som ofta kallas "the dirty dozen", det vill säga de frukter och grönsaker som är mest besprutade. Det här är en bra lista: http://www.organic.org/articles/showarticle/article-214

Nej, det blir att bara köpa ekologiska äpplen. Tyvärr är ekologiska äpplen just nu svindyra hos oss. Man kan kanske palla äpplen framöver. ;)

Vem vet, kanske den här sagan var långt före sin tid! :)

Bilden lånad från nätet.

Tar du med dig din egen kasse till mataffären? Det gör jag.
Ibland känner jag mig rätt ensam om att göra det eftersom väldigt många där jag bor inte har sin egen matkasse.

Ungdomarna som packar maten - i USA packar man oftast inte maten själv utan det finns speciella "packare" som gör det - lägger oftast maten i nya kassar. Resursslöseri tycker jag.

Det kostar inget extra i mataffären Ray's att få nya kassar varje gång så motiveringen att ha sin egen kanske inte är så stor. I hälsokostaffären Berryvale däremot får man betala.
Däremot får man ett avdrag på priset - hela 5 cent ;) - hos Ray's om man har sin egen kasse. Det är pengar det också.

Mina kassar som jag tar med mig har några år på nacken och de har fått många kommentarer av de som står i kassan. Jag har dubbla papperskassar vilket fungerar väldigt bra för mig. Tydligen är de exotiska eftersom det syns att de är litet äldre.
I hälsokostaffären Berryvale har mina papperskassar fått så många kommentarer att de borde vara berömda vid det här laget. ;) Folk tycker de är praktiska och bra eftersom de är litet högre.

Mina kommenterade kassar. :)

Hos Ray's tycks kassarna ha antikvärde eftersom texten visar att de är äldre.

Visst har mina kassar bytts ut men dubblerar man dem håller de mycket länge. Att lägga maten i bara en kasse och tro att handtagen skall hålla, nej det fungerar inte.

Jag har också en favoritkasse i plast som är från Coop i Sverige. Den har den där tjocka, gedigna plasten som våra matkassar i Sverige har. Inte den där löjligt tunna och flimsiga plasten som våra plastkassar i USA har.

Tänk att kassar kan vara "isbrytare" till att börja prata med andra. :)

Vädret verkar inte vara något vidare i Sverige just nu. Läser rubriker som "Väderhat mot meteorologerna". Men inte är det deras fel att det är litet kyligt och regnar? Nu får ni väl ge er. ;) Skämt åsido - jag minns också somrar när jag bodde i Sverige och jag höll på att bli tokig på regn och kyla. En sommar minns jag väldigt väl. Det var sol och bra väder hela arbetsveckan och sedan blev det regn och rusk under helgen. Detta upprepade sig med en nästan övernaturlig punktlighet under 4-5 veckor. Det var tröttsamt.

Vi har inga problem med regn och rusk här i norra Kalifornien under sommaren. Inte ens "vanliga" somrar när det inte är en historisk torka. Weed ligger faktiskt på ungefär samma breddgrad som Rom i Italien. Stockholm å andra sidan ligger på ungefär samma breddgrad som södra Alaska. Inte konstigt att det är mörkt och kallt i Stockholm under vintern. Och regnar och är kyligt under sommaren.

Fördelen med att bo på samma breddgrad som Rom är att det aldrig blir så mörkt som det gör i Stockholm under vintern. Samtidigt har vi inte de där magiska, ljusa sommarnätterna som ni i Norden har.

Vän av ordningen kan ju fråga sig varför vi i Mt Shasta-området kan få sådana enorma mängder med snö om vi nu ligger så långt söderut. Det beror enbart på att vi ligger runt 1000 meter över havet.

När jag var elev här på skolan gick jag många olika slags kurser. Bland annat en kurs som heter "Physical Geography". Bland annat fick vi läsa om att stora delar av Kalifornien har så kallat Medelhavsklimat, vilket innebär torra och varma/heta somrar med i stort sett ingen nederbörd alls och regnrika vintrar. Den senaste vintern fick vi inte mycket regn och knappt någon snö alls men alla andra vintrar jag bott här har vi och andra delar av Kalifornien haft både regn och snö.

Här finns Medelhavsklimatet på Jorden.

Bilden lånad från Wikipedia.

Medelhavsklimat är trevligt men då måste det även regna på vintern. Inte bara vara torrt året runt. Jag kan faktiskt känna att jag påverkas av torkan. Det känns onaturligt, nästan som om något är fel. Och som svensk är jag van vid att det är både moln och regn. Igår var det faktiskt moln här och det regnade litet, litet grand den gångna natten. Och det har varit svalare. Verkligen skönt. :) Nästa vecka däremot slår dock Medelhavsklimatet till med råge - det lär bli uppemot +35-40. Och häromdagen fanns den här artikeln - ingen ljusning ännu verkar det som: http://news.yahoo.com/californias-catastrophic-drought-just-got-worse-lot-worse-181115468.html

Vackra moln för några veckor sedan. Inga regnmoln utan bara vanliga moln.

Det magiska berget brukar ibland "klä sig" i olika molnformationer.
Under sommaren får vi aldrig se de häftiga linsformade molnen men häromdagen såg det ut som om berget prytt sig med bomullstussar eller vispad grädde. ;)

Oftast ser det ut som om det bara finns två toppar men Mt Shasta har faktiskt fyra toppar sammanlagt. Bredvid den största toppen - Hotlum - finns en litet mindre som heter Shastina och det är den som ser ut som den andra toppen. De andra två som fullbordar samlingen är Misery Hill - den har fått många att tro att de nått toppen, men icke, och Sargent's Ridge - som bestegs av skogsvaktaren John Sargent på 40-talet.

Mt Shasta ser väldigt stillsamt ut just nu men på slutet av 1700-talet lär berget ha haft ett större vulkanutbrott. Om historien upprepar sig lär det dröja ytterligare några hundra år innan nästa utbrott kommer.

Den senaste veckan har det planterats blommor, klippts gräs och röjts på skolans campus. Eftersom skolans stora gräsmattor konstbevattnas hela sommaren är det som en grön oas.
När Michael och jag bodde utanför Mt Shasta fick jag min "gräsamttefix" när jag kom till skolan för att gå på mina olika kurser. Där vi bodde var det riktigt kargt och det hus vi hyrde hade inte någon gräsmatta överhuvud taget.

... och det hade jag nog på känn men inte hade jag satt mig ner och läst på vad brandposternas färger egentligen betyder.
Amerikanska brandposter ser man överallt men till slut ser man dem liksom inte längre eftersom de bara finns där utmed vägarna. Såvida man inte måste parkera i närheten och det går inte att göra hur som helst. Här i Kalifornien måste man parkera 15 feet från en brandpost. Det är ungefär 4,5 meter. Här i Weed har vi så gott om parkeringsmöjligheter att man nog väldigt sällan måste tänka på avståndet till en brandpost.

Eftersom jag inte bekämpar bränder är detta troligen helt onödig kunskap men då jag tycks ha vissa likheter med "Curious George" (Nicke Nyfiken) ;) tog jag reda på vad färgerna betyder.

Bilden lånad från nätet.

Färgerna signalerar helt enkelt hur bra vattenflöde en brandpost har. Olika delar av brandposten betyder olika saker. Nu verkar det emellertid inte som om alla städer följer de rekommendationer som The National Fire Protection Association har. Så helt glasklart är det inte.

Men det jag i alla fall har förstått är att denna som står mittemot huset där jag nu bor är bra att ha om det skulle bli en brand eftersom den gröna toppen visar att det är ett bra vattenflöde. Inte alls dumt att veta med tanke på torkan. :)

Litet längre bort står en helt gul och den är okej men inte lika bra.

De som har röda toppar verkar vara i majoritet här i Weed men de har inte alls lika bra vattenflöde.

Den gula respektiva röda "kroppen" tycks inte följa standarden i Weed eftersom rött egentligen skall innebära privat vatten och gult kommunalt vatten. Här tycks det vara tvärtom. Det man skall gå efter är toppen på brandposten.

Hettan kommer nu att ta Weed i ett stadigt grepp och så här ser prognosen ut för idag och de närmaste dagarna. Någon som vill byta med mig? Jag byter gärna med någon som tröttnat på vädret i Sverige. :)

Bilden lånad från The Weather Channel.

Igår eftermiddag var det som att stiga rakt in i en vägg på eftermiddagen när jag kom ut från luftkonditioneringen på jobbet.
Utomhustermometern hemma visade 37 grader. Och det slogs värmerekord i hela norra Kalifornien. I Montague (orten som kan komma att vara utan dricksvatten snart) var det 41 grader vilket var ett nytt rekord för denna tiden i juli.

Jag stannade uppe till mycket sent på natten eftersom det aldrig ville svalna. Som jag har berättat brukar det oftast bli kyligt på nätterna bland bergen vilket är perfekt när man inte har någon luftkonditionering hemma. Men inte i går. De jag pratade med på jobbet idag hade det också varmt hemma. Sömnen blev därefter.

Idag var det litet svalare men fortfarande väldigt varmt. På eftermiddagen fanns det till och med moln och helt plötsligt när jag åt middag såg jag några regnstänk. Sedan öppnade himlen sig och åskan mullrade. Stora, stora regndroppar smattrade mot gatan och min bil och det gick att andas igen. Det regnade till och från under säkert en timme. Jag njöt av att se det blöta. :)

Nu skall jag lägga mig snart och förhoppningsvis sover jag bättre. Sval luft kommer in genom de öppna fönstren. Men det är kortvarigt. Värmen tycks hålla i sig och i början av nästa vecka kommer det att bli uppemot 35-40 grader igen. Bäst att passa på att njuta av regnet vi fick idag.

Man berättade på nyheterna från södra Oregon att mer än 500 blixtnedslag hade uppmätts och att flera mindre bränder satts igång. Som tur var hade brandkårerna fått allt under kontroll. Tack för det.

Jag var nästan lika glad i kväll som Gene Kelly. :)

Why not write a blog post in English on this special day - the 4th of July and the national day of the United States. This is the day when the Declaration of Independence was signed in 1776 and this country declared independence from Great Britain.

Fridays are days off for me during the summer so being off today is nothing different than a regular Friday. But there is no mail today, most Americans have a day off and it is a day when families get together to barbecue, go on picnics and take part in other festivities. I am not doing any of those things but just enjoying being off from work.

This morning I Skyped with my "oldest" friend in Sweden. Very nice. We have known each other since we were 7 and now, when I don't have any parents, she is the person who has known me the longest. It is a nice feeling to have someone in your life who has known you for a very long time. And it was fun to speak Swedish which I do very rarely these days.

Before it was getting too hot outside I went downtown Weed to check my mail (I only do that maybe twice a week) and get a few groceries. I had expected to see an abundance of the blue, white, and red colors but there were only a few flags and not much actually reminded me of the fact that it is the 4th of July. I guess people in Weed celebrate quietly. :)

The flag outside the post office.

Probably there will not be many fireworks in Weed but I know that there is a traditional fireworks show in Mt Shasta by Lake Siskiyou. I think I'll pass on that and just hang out at home. That works for me. :)

Roses with a very nice scent.

Carnations at school.

Om bara några dagar sänds det första avsnittet av "Welcome to Sweden" i amerikansk TV. Skall försöka komma ihåg att titta på torsdag. Bäst kanske att skriva en påminnelselapp eftersom det kommer att vara otroligt hett och min hjärna troligen inte fungerar som den skall. ;)

"Welcome to Sweden" sänds i en av de nationella TV-kanalerna (NBC) så den kan ses över hela USA. Eftersom USA har flera tidszoner är det här med TV-program och när de sänds litet mer komplicerat jämfört med hur det är i Sverige.
Sändningstiden kan till exempel skrivs som "9/8 Central". Det kan ju onekligen se litet kryptiskt ut och det tog mig ett tag att verkligen fatta hur det hela är upplagt när jag först kom till USA.

9 är den tid som gäller östra delen av USA (morgon eller kväll eftersom vi inte skriver tid som man gör i Sverige), det vill säga Eastern Time. 8 är Central Time som är nästa tidszon väster om Eastern Time. Sedan finns även Mountain Time, Pacific Time, Alaska Time och Hawaii Time. Något som ytterligare komplicerar det hela är att till exempel Arizona och Hawaii inte har sommartid, vilket övriga USA har.

När visas då programmen till exempel här på västkusten som har Pacific Time? Jo, de tycks ha samma tid i TV-tablån som Eastern Time. Detta gäller dock inte alls alltid utan varierar beroende på tid på dagen, vilket slags program det är och vilken kanal som sänder programmet. Förvirrande? ;)

Den här länken beskriver det hela litet mera utförligt än vad jag har gjort: https://suite.io/steve-hatton/269f2px. Artikeln avslutas med att det enklaste troligen är att titta i sin lokala TV-tablå. Jag håller helt med om det. :)

"Welcome to Sweden" sänds 9/8 Central så nu vet ni precis när jag kan titta på programmet. Eller hur? http://www.nbc.com/welcome-to-sweden

Den här kartan visar USAs tidszoner. Klicka på länken för att se aktuell tid.

http://www.nationsonline.org/oneworld/map/US-timezone_map.htm

Bilden lånad från www.nationsonline.org

Att växa upp med trädgårdsland borde egentligen alla barn få göra. Det gjorde jag i villan i Enebyberg. Vi hade flera trädgårdsland där vi odlade olika grönsaker och blommor. Det var en underbar känsla att kunna plocka direkt från landet och äta. Tala om grönsaker som var fulladdade med vitaminer och annat nyttigt.

Vi hade också ett rätt stort land där vi odlade jordgubbar. Mmmm så goda de var. Ett år försökte vi oss även på potatis men det gick inte så bra. Det blev mest blast och inte direkt några potatisar. Min pappa tog ett kort på en rätt liten Anne-Marie som stod bland potatisblasten och den gick halvvägs upp på mig. :) Mina föräldrar sade att vi hade lerjord och där trivdes inte potatisen så bra.

I lägenheten i Kärrdal fanns inga direkt möjligheter att odla men mina föräldrar bodde fortfarande i villan så jag fick del av det som odlades. Och jag hjälpte också till med skötsel av landen. Ogräsuppdragning borde vara en av mina specialiteter på ett CV. ;)

Michael tyckte om att odla så vi hade en liten avdelning på tomten (vi hyrde ett hus med en tomt) där vi försökte odla olika grönsaker och blommor. Eftersom det är vulkanisk mark runtomkring berget är den inte alls lika bördig som till exempel jorden i trädgården i Enebyberg. Vissa saker växte bra medan andra inte alls växte särskilt bra.

Ett år byggde Michael till och med ett litet växthus på det däck vi hade vid ingången till huset. Vi plockade sallad mitt i vintern vilket var en litet underlig men trevlig känsla.

Jag har tyvärr inte haft någon bostad där jag kunnat odla så jag har hänvisats till affärernas utbud av frukt och grönsaker. Det blir inte alls samma sak eftersom de oftast lagrats och transporterats under en längre tid och inte alls har samma "livsenergi" som de frukter och grönsaker man plockar och äter med en gång.

För ett par veckor sedan fick jag hemmaodlade "greens" av en kollega. Hon och hennes man har rätt stora odlingar och har fått bra skördar denna sommaren. Så gott det var att äta riktigt färska grönsaker!

Mangold som jag ångkokade.

Jag fick "googla" denna grönsak. Den heter "Mizuna" på engelska och hade en litet "kryddig" smak. http://en.wikipedia.org/wiki/Mizuna

Det vore väldigt trevligt att kunna odla en del av min egen mat men då måste jag nog ha ett eget hus. Och det är bara att konstatera att det bor en odlare inom mig. :)

En varm arbetsvecka är över. Inte varm på jobbet eftersom luftkonditioneringen har gått på högvarv, utan varm hemma.

Hettan tycks ha lägrat sig över stora delar av västra USA och prognoserna visar inte på något svalare väder inom den närmaste tiden. Häromdagen var det +40 på flera platser i mina trakter och jag nästan kände att asfalten var mjuk när jag gick över vägen.

De allra flesta som bor i Mt Shasta-området har inga luftkonditioneringar hemma eftersom det oftast blir riktigt svalt på nätterna. Har man fönstren öppna under natten går det att få det rätt svalt inomhus och om man sedan stänger fönstren på morgonen håller det sig relativt svalt till frampå eftermiddagen. Jag förstår mig inte riktigt på de som har sina fönster öppna under dagen när det är som varmast. Jag kör metoden med öppet på kvällen och natten och stängt på dagen. Ett par nätter var ovanligt varma och det blev aldrig svalt inomhus. Jag har svårt att sova när det är varmt. Det kanske de flesta har.

Bilden lånad från internet.

I kväll bänkade jag mig framför TVn 9/8 c för att titta på det första avsnittet av "Welcome to Sweden". Jag hade faktiskt inga förväntningar alls utan tyckte bara det kunde vara trevligt att se något svenskt - och höra svenska i amerikansk TV. Nej tack säger jag. Den serien klarar jag mig utan och kan nu ägna torsdagarna åt mer intressanta saker. Flera av de som kommenterade på inlägget om olika tider för TV-sändningar sade att de tyckte serien var dålig och jag måste hålla med. Jag kom att tänka på Gösta Ekman, Hasse & Tage och Galenskaparna och kände att de kunde sin sak.

Idag satte Weed Carnevale igång med pariserhjul, karuseller, matställen osv. I år är det 60 års-jubileum för detta evenemang. Eftersom jag har det nästan i mitt vardagsrum behöver jag inte gå dit - jag ser och hör allt hemifrån och jag måste erkäna att den här typen jippon känns väldigt ointressanta. Men det var fullt med folk redan i kväll. I morgon och under helgen kommer det säkert att bli ännu fler som kommer.

I morgon skall jag åka tidigt till Mt Shasta för att reda ut något hos DMV (Department of Motor Vehicles). Det blir säkert en "rapport" om det besöket. :)

Väckarklockan ringde redan kvart över sex i morse. Så tidigt brukar jag inte vara uppe när jag är ledig men jag ville vara på plats i Mt Shasta när DMV (Department of Motor Vehicles) öppnade klockan 8.

DMV är kanske USAs mest hatade myndighet mest beroende på att man i större städer får vänta i timmar om man besöker ett av deras kontor och de ofta har väntetider på 1-2 timmar hos kundtjänsten om man ringer. Och de som jobbar där beskrivs ofta som sura och griniga.
Självklart heter denna myndighet inte samma sak i alla stater - det vore ju alldeles för enkelt. ;) Här i Kalifornien heter den alltså Department of Motor Vehicles och i Mt Shasta har vi ett litet kontor med bara ett par anställda och jag tror att de flesta som bor här inte har något emot myndigheten eftersom de som arbetar där är trevliga och det är småstadsatmosfär som råder inne på kontoret.

Som jag skrivit om tidigare har vi ingen årlig bilbesiktning i Kalifornien så som vi har i Sverige. Vi har ingen bilbesiktning alls. Min bil skulle inte passera bilbesiktningen i Sverige på grund av den rost som den tyvärr fick medan den "bodde" på Hawaii. Men här är det alltså ingen som direkt bryr sig.
Däremot måste man ha registrering och försäkring. I Kalifornien har vi en årlig bilregistrering medan till exempel Oregon har en registrering vartannat år.

Eftersom Kalifornien har dålig luft på många håll har vi dock något som kallas för "smog check" som på vissa håll skall utföras vartannat år eller som i Siskiyou county (där jag bor) endast när man först registrerar bilen i Kalifornien eller om bilen byter ägare. Jag fick göra "smog check" när min lilla bil först registrerades i Kalifornien efter den långa resan per båt från Hawaii.

När jag fick mitt "registration renewal" för ett par veckor sedan hajade jag till eftersom det stod "Smog check required". Men vad är detta tänkte jag. Har jag missat något? Jag tillbringade en del tid på nätet och lyckades hitta en hemsida där jag kunde lägga in min registreringsskylts nummer och fick då se att min bil egentligen var registrerad i ett område som kräver "smog check" vartannat år. Korrekt? Nej.

Efter ett par samtal och "bara" ca 30 minuters väntan hos DMVs centrala kundtjänst (jag ringde strax innan de skulle stänga) fick jag klart för mig att min gatuadress och min postboxadress hade olika postkoder vilket var helt fel. Weed har en postkod. Varken mer eller mindre. När jag bytte bostad förra sommaren uppdaterade jag mina adresser och någon "nisse" hos DMV hade troligen lagt in fel postkod - det var bara en siffra som skiljde. Men det var en mycket viktig siffra. Om man ändrar adress i Kalifornien skall man meddela DMV inom 10 dagar.

Mannen (som var mycket trevlig) hos DMV i Mt Shasta hjälpte mig snabbt och enkelt idag och jag kunde betala min registreringsavgift och få en liten "klisterlapp". Det kändes skönt att det var så enkelt att få åtgärdat.

DMV i Mt Shasta.

Jag trodde knappt mina ögon idag när jag vaknade och det var litet blött på marken. Regn! Och när jag kom in till Mt Shasta regnade det och till och med efter uträttade ärenden regnade det litet försiktigt i Weed. Jag kunde till och med ha mina fönster öppna ett par timmar efter det att jag kom hem från Mt Shasta. Självklart kom solen litet senare men detta var verkligen ett välkommet litet avbrott i hettan. En ovanlig syn denna sommar - regn på vindrutan.

Berget och grå moln. En välkommen syn denna sommar.

Smokey Bear i Mt Shasta som är US Forest Service nationella symbol för "Fire Prevention". Som synes är brandfaran stor hos oss.

Den fuktiga (ovanligt för oss) hettan ligger som en varm filt över Weed. Hur folk orkar spela boccia och kasta hästskor under många timmar när det är som varmast är ett mysterium för mig.

Idag är sista dagen för Weed Carnevale - ja, tack säger jag. :) Det känns nästan som om jag har haft folk, bilar och musik i bostaden de senaste 3 dagarna. Igår kväll var det flera musikuppträdanden och ett av dessa drog en mycket stor publik. Folk parkerade på alla möjliga och omöjliga platser. Musiken slutade inte förrän vid midnatt och självklart hördes det väl eftersom man måste ha alla fönster öppna så fort det börjar svalna litet grand. Vid 16-tiden idag börjar man stänga karnevalen för i år. Väldigt skönt tycker jag. :) Bel Air Park kommer nu att återgå till den tysta, litet sömniga, park den vanligtvis är.

Utsikt över Weed Carnevale och Bel Air park från ett av mina fönster.

Jag blir väldigt seg och inte särskilt produktiv när det är så här varmt. Blir ni det också i hetta? Jag tog bilen till postkontoret tidigt i morse för att kolla posten och det var en bedrift bara det. Planer på dammsugning hemma får läggas på hyllan till en annan dag. Det blir alldeles för varmt att ha igång dammsugaren. Man får helt enkelt planera sina dagar under värmeböljan och göra saker tidigt på morgonen. Jag håller mig mest inomhus och de senaste nätterna har jag faktiskt sovit på en luftmadrass på nedervåningen. Det är litet svalare där och om jag skall våga ha fönstren öppna på nedre plan vill jag vara där och inte en trappa upp där jag inte skulle höra (innan det var för sent) om någon försökte ta sig in. Luftmadrassen är inte lika skön som min säng men jag har sovit rätt bra faktiskt. Jag försöker anpassa mig till rådande förhållanden och göra vad som fungerar.

I kväll kommer jag att bänka jag mig framför TVn för att titta på en film jag har sett tidigare men den går absolut att se mer än en gång - "Mission Impossible - Ghost Protocol" med Tom Cruise. En film med fullt ös från början till slut.

När jag såg den på bio för några år sedan satt jag på helspänn hela tiden och imponerades av alla specialeffekter som avlöser varandra på löpande band. Framför allt scenerna när Tom Cruise är ute på sidan av den enormt höga byggnaden i Dubai är litet smått nervpirrande.

Självklart klarar sig Tom undan alla faror - katt med 9 liv antar jag ;) - och jag tycker nog att det här är den bästa Mission Impossible filmen i serien.

Bandet som drog den stora publiken igår. "The Blackwells,(aka Harry and the Hippies,Haywire) are said to be one of the best bands in upper Northern CA area. These unsung heros of the mountains are diverse enough to tackle any gig. Playing a wide variety of music with an emphasis on blues."

Minns ni när i stort sett alla bostadsannonser fanns i papperstidningarna? När jag köpte min bostadsrätt i Kärrdal i Sollentuna 1991 var det egentligen den enda platsen där man kunde hitta det stora flertalet bostäder. Jag minns den lilla annonsen i Dagens Nyheter som berättade om den lägenhet som jag köpte. Inga bilder, inte en massa information om bostaden utan bara en kort annons.

Numera har Hemnet blivit den hemsida som är "jätten" i Sverige för bostäder som säljs. Där kan man gå på husesyn och få en känsla för bostaden innan man går på en visning. Annonserna innehåller oftast också en hel del praktisk och bra information så att man kan ha den med sig när man tittar på olika bostäder.

Hemnet tycks i stort sett bara sälja bostäder som går via mäklare. Säljer man bostäder privat nuförtiden i Sverige och hur annonseras de då? Vore intressant att höra om någon vet. Blocket kanske?

Något som jag slagits av när jag tittat på bostäder på olika håll i Sverige är att de som annonseras i Stockholm är superstylade och ser väldigt "sterila" ut och man kan verkligen undra om någon överhuvud taget bor där. Bostäder ute i landet är något helt annat. Där syns tapeter från 70-talet, det finns saker framme som faktiskt visar att det bor folk i bostaden ;) och det ser litet mer "mänskligt" ut på något sätt.
Priserna skall vi ju inte bara tala om. Ute i landet kan man hitta en gedigen villa för åretruntboende för under en halv miljon. I Stockholm vet jag inte ens om lägenheter säljs så billigt nuförtiden.
Jag skulle inte ha råd att köpa en trevlig villa i USA (vanligtvis villor här i USA - bostadsrätter finns inte i den utsträckning som vi har i Sverige) såvida jag inte kunde tänka mig att bo i en så avlägsen del av landet att jag troligen skulle få lappsjuka. :) I Sverige däremot skulle jag faktiskt ha råd att köpa en trevlig villa som har relativt bra standard om jag bodde på en mindre ort. I USA fick jag i så fall köpa en RV eller ett tiny house.

Jag har bestämt mig för att jag måste äga min nästa bostad. Vilken typ av bostad det nu än blir - villa, RV, tiny house osv. Har tröttnat på opålitliga hyresvärdar och folk som inte kan sin sak eller bryr sig.

I USA är den stora hemsidan för bostäder Craigslist. Den tycks inte alls egentligen användas i Sverige. Man kan undra varför. Hos Craigslist i USA kan man hitta bostäder både till uthyrning och till försäljning. I Weed och Mt Shasta är det den hemsida som används av i stort sett alla. Och här säljs och hyrs bostäder ut även privat. Craigslist för Siskiyou County: http://siskiyou.craigslist.org/

Jag hittade den bostad jag nu hyr genom Craigslist och annonser i tidningar verkar numera vara i stort sett borta. Det var tidigare den största källan.

Jag är fullt inställd på att nästa bostad troligen innebär en längre flytt. Det var 17 år sedan sist.

Det här verkar vara ett trevligt sätt att flytta tycker jag. :)

Bilden lånad från http://www.mymovingreviews.com/move/category/moving-is-fun

Åh vad det är varmt just nu. Ursäkta att jag tjatar om detta men det känns drygt när det inte svalnar ordentligt och man nästan känner sig som en fånge i hemmet på grund av hettan. Jag klarar inte av att vara ute i +38 grader och må bra. Så varmt var det igår. Det är faktiskt rätt mycket svalare inomhus trots hettan utomhus så jag är inomhus de flesta av dygnets timmar. Och det vore skönt att sova i min vanliga säng i stället för på luftmadrassen. Förhoppningsvis kommer bättre och svalare tider snart!

Mt Shasta är den största turistattraktionen här - både berget och staden. För att vara en så pass liten stad finns det förvånansvärt många hotell, motel och B&B (bed & breakfast). Förra fredagen (när vi faktiskt hade några få timmar med moln, litet regn och svalare temperaturer) fotade jag ett par av Mt Shastas B&B. Jag har inte bott på något B&B här - oftast är de rätt dyra och man kan hitta billigare övernattningsmöjligheter på hotell/motel - men det är en trevlig idé med B&B och just detta i Mt Shasta ser riktigt trivsamt ut tycker jag.

Mt Shastas Dream Inn har två byggnader - en viktoriansk som byggdes av en dam från Luxemburg och en spanskinspirerad som byggdes av hennes dotter. De har vackra trädgårdar och det ser ut att vara trevliga ställen att övernatta på. Weed har inga B&B vad jag känner till. Vi har dock flera hotell/motel.

För några år sedan hörde jag talas om Airbnb för första gången. En av mina vänner i Stockholm hade börjat hyra ut ett rum i sitt hem genom denna service. Jag tycker det här är en väldigt bra idé. Airbnb.com har semesterbostäder och även bostäder som man kan hyra en litet längre period antingen i en bostad där ägaren bor eller i en bostad som helt upplåts till gästerna. Airbnb är inte lika "utbyggt"ännu i Sverige som det är i USA. Alla litet större städer i USA har massor med Airbnb möjligheter.

Och man kan hyra antingen ett rum eller en hel bostad. Det finns jättefina lägenheter och villor som är fullt utrustade med kök, vardagsrum, sovrum och badrum. Självklart bör man läsa recensioner och kolla alla villkor noga eftersom det finns olika grader av avbeställningsmöjligheter osv.

Har man ett hus som har ett extra rum är detta något som säkert går att göra relativt enkelt. Min kompis i Stockholm har berättat om fantastiska möten med många spännande och intressanta personer från olika delar av världen.

Nu skräder man inte orden om torkan i Kalifornien - "historic drought", "mega drought" och "apocalyptic drought". Och det är torrt. Det kan jag verkligen skriva under på eftersom jag bor i staten där detta pågår.

Man gick ut tidigare i år och uppmanade folk att på frivillig basis spara vatten. Det hade tydligen inte några större effekter. Jag förundras alltid över att så många människor inte bryr sig om helheten utan mest tycks tänka på sig själva. Det verkar vara ett "globalt fenomen". Det mesta verkar kretsa kring den egna personen.
Jag däremot är precis tvärtom. Tänker nästan alltid mer på andra och det "större"än mig själv. Inte alltid kanske bra för mig men det är sådan jag är. Min hyresvärd betalar för vatten där jag nu bor men jag är sparsam och använder troligen VÄLDIGT LITET vatten jämfört med de flesta. Jag blev chockad när jag såg den här hemsidan som påstår att en familj om fyra i USA använder ungefär 1500 liter vatten/dag!!! Jag använde litet drygt 1000 liter/månad när jag själv betalade för mitt vatten. Man kan undra vad de gör som inte jag gör.

Eftersom den frivilliga uppmaningen att spara vatten inte gick hem så tar man i litet mer med hårdhandskarna nu. Häromdagen klubbades det igenom att man nu kommer att driva igenom böter för de som slösar med vatten. Exakt hur detta skall genomföras vet jag inte eftersom det inte kan finnas tillräckligt med poliser för att hålla koll på alla vattenslösande personer. Ännu så länge gäller detta tydligen mest södra Kalifornien. Efter ett samtal till City Hall här i Weed uppmanas vi fortfarande bara att vara "conservative" med vattenanvändningen. Jag kan nog inte spara mer än vad jag gör. ;)

I Kalifornien älskar man sina gräsmattor som ständigt måste bevattnas. Gräsmattor passar egentligen inte alls här. Det blir nu hårdare regler för hur man får bevattna.
Dessutom får man inte spola trottoaren där man bor. Det är tydligen också vanligt att man gör här i Kalifornien.
Inte nog med dessa regler - om man inte har ett munstycke som stänger av vattnet på slangen får man inte tvätta sin bil hemma.
Och kommer vattenpolisen och ser att man slösar vatten kan man få böter på $500/dag. Det kanske sätter litet press på folk. Vad vet jag.

Man använder nu vatten från fler underjordiska källor och vatten har blivit "hårdvaluta" i Kalifornien där man säljer och tjänar stora slantar på denna resurs.
Hela sydvästra USA är egentligen en ökenliknande del av det här landet. Man har byggt stora städer där det inte finns tillräckligt med vatten. Las Vegas är en sådan stad. Denna stora stad som byggts i öknen där det egentligen inte borde bo så många människor. Vad gör de om vattnet tar slut? Jag skulle inte alls bli förvånad om vi kommer att se folk flytta från de västra staterna framöver på grund av torkan och brist på vatten.

http://finance.yahoo.com/news/californias-2014-drought-greatest-water-174446516.html
http://www.npr.org/blogs/thetwo-way/2014/07/15/331849397/california-approves-500-fines-for-water-wasters
http://www.mnn.com/earth-matters/wilderness-resources/blogs/wasting-water-now-comes-with-hefty-fine-in-drought-ravaged . Titta på bilden på den hemsidan. Man har till och med skyltar att man slutat bevattna gräsmattan.

Vill du få besök av Rip? Han verkar litet "over the top". ;) Jag gör definitivt inte som mannen i videon - jag har ett munstycke på slangen som stänger av vattnet. http://wastingwaterisweird.com/

Först en uppföljning av mitt förra inlägg om torkan i Kalifornien. När jag skrev inlägget hade jag inte sett att man tycks ha förlorat all sans och vett här i Kalifornien eftersom man även bötfäller folk som anammat uppmaningen att inte överdrivet vattna till exempel sin gräsmatta.

Ett par i staden Glendale hade följt uppmaningen och vattnade sin gräsmatta mycket sparsamt. De har nu fått ett brev av stadsförvaltningen att se till att de skall få gräsmattan grönare. De har 60 dagar på sig. Gör de det inte väntar böter - $500.

Det kom information om detta samma dag jag skrev mitt inlägg så hittade inte artiklarna förrän dagen efter. Här är en amerikansk hemsida: http://www.washingtonpost.com/national/energy-environment/california-drought-doesnt-end-brown-lawn-warnings/2014/07/17/89133c64-0e1a-11e4-9c90-0c289b74e142_story.html
En av bloggens läsare hade skickat en länk till en artikel i Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19247314.ab

Nu lämnar vi detta för tillfället - kan säkert bli anledning att återkomma framöver.

Mataffären i Weed är inte alls så välsorterad som den i Mt Shasta men det är bra att den finns om man inte vill åka så långt. Igår hade jag tänkt att veckohandla i Mt Shasta men valde i stället att städa hemma vilket var bra eftersom det behövdes och huset hade faktiskt blivit svalare under natten. Med värmeböljan vi har får man planera sådana saker som städning eftersom dammsugaren gör att det värms upp. Så jag valde att handla det allra nödvändigaste i Weed idag i stället.

Något som de har är flera olika sorters utländska ostar vilket är väldigt bra. De är inte billiga men jag har i stort sett slutat äta amerikanska ostar eftersom de inte alls smakar lika gott och inte är "riktiga" ostar.

Något jag hittade häromveckan var en italiensk ost som var gjord på fårmjölk. Egentligen skall den väl kanske mest användas som till exempel parmesanost men jag äter den faktiskt även som påläggsost. Den har en litet starkare smak vilket är gott. Intressant också att äta fårost till skillnad från de andra ostarna som är gjorda på komjölk.

I affären finns också Jarlsberg från Norge, Havarti och Fontina från Danmark och Gruyere från Schweiz.

De flesta amerikanska osthyvlar är inte mycket att hänga i julgranen eftersom de skär alldeles för tjocka skivor. Som svensk måste man ha riktiga, svenska osthyvlar vilket jag har. Tog med mig dessa för många år sedan från Sverige. Den här typen osthyvel kan man hitta i mer välsorterade affärer även i USA - självklart inget vi har där jag bor men jag har sett den "svenska osthyveln" i till exempel Ashland i södra Oregon. Jag imponeras alltid av utbudet av olika goda ostar när jag kommer till Sverige. Man kan det där med ostar. :)

Monsanto. Bara namnet får nog många att ha olika känslor och tankar. Det amerikanska företaget som tycks vilja "äga världen" med sina besprutningsmedel och genmodifierade grödor (GMO).

I USA finns en hel del genmodifierade grödor som ingår i maten - majs, soja, canola, squash och papaya (från Hawaii). 85% av sojabönorna som odlas i USA är genmodifierade. Även stor del av den bomull som odlas är genmodifierad. Majsen som är genmodifierad ingår oftast som en tillsats i maten - "high fructose corn syrup" som är farligt och som jag helt uteslutit från min diet.

Jag väljer i så stor utsträckning som möjligt att äta mat som är ekologisk och "non GMO". Även om det väl kanske inte finns några definitiva besked om genmodifierad mat har jag läst tillräckligt för att avstå. Jag tror att det är ett jätteexperiment som vi kommer att se resultaten av om 10-20 år.

I det förra valet i Kalifornien (och USA) fanns det en proposition som ville införa märkning av genmodifierad mat. Stora och mäktiga intressen (till exempel Monsanto) såg till att den inte inte blev genomförd. Propositionen hade många anhängare men pengarna segrade till slut. http://www.huffingtonpost.com/2012/11/07/proposition-37-gmo-labeling_n_2090112.html
Vi vet att pengar styr världen men man blir ledsen när det gång på gång bekräftas.
Staten Vermont har tidigare i år krävt märkning av genmodifierad mat - vi får se om det lyckas eller inte.

Fler och fler människor vill veta vad som ingår i maten de äter och blir mer och mer uppmärksamma på om det är genmodifierad mat eller inte. Därför tyckte jag det lät bra när den stora amerikanska glasstillverkaren Ben & Jerry annonserade att de skall byta ut många ingredienser som nu är genmodifierade. Det intressanta är att Ben & Jerry är en del av jätteföretaget Unilever som var med om att vilja "döda" proposition 37 i Kalifornien!
Ben & Jerry byter successivt ut olika ingredienser och har tydligen inställningen att de skall gå i spetsen för de allt mer högljudda kraven på icke genmodifierad mat som finns i USA.

http://www.usatoday.com/story/money/business/2014/06/15/ben-and-jerrys-says-goodbye-to-gmos/10542275/

Rörelsen mot genmodifierad mat växer och vår "granne" i norr - Jackson county i södra Oregon - röstade litet tidigare i våras igenom ett beslut att förbjuda de flesta genmodifierade grödorna i Jackson och Josephine counties. Det är bara att applådera deras initiativ.

http://www.oregonlive.com/pacific-northwest-news/index.ssf/2014/05/jackson_county_measure_15-119.html

Bilden lånad från nätet.

Igår tänkte jag litet extra på min mamma. Det var Kristina-dagen och både hon och jag hade namnsdag. En dag som vi brukade fira med jordgubbstårta när jag var liten och på senare år med namnsdagskort och telefonsamtal.
Eftersom min mamma inte finns här längre blev det bara i tanken som jag kom ihåg att det var Kristina. Tänk att det gått ett helt år sedan min mamma gick bort. Den 20 juli var det så den gångna veckan har jag tänkt litet mer än vanligt på Sverige och min mamma.

Fruntimmersveckan verkar inte riktigt leva upp till sitt rykte som regnig denna sommar. Har läst om rekordvärme på många håll i Sverige och om bussar och tunnelbanetåg i Stockholm som varit alldeles för varma. Läste också att man numera utfärdar varningar i Sverige för hög värme. Klass 2-varning skulle det tydligen bli på vissa håll. Vi skulle troligen ha klass 2-varning hela sommaren i år eftersom det verkar vara väldigt envetet med den värme vi har. Den gångna veckan har vi faktiskt haft litet svalare några dagar och i södra Oregon till och med regnade det. Inte i Weed dock. Och nästa vecka skall det bli +35-40 igen! Jag har definitivt fått nog av så hög värme. Jag vill se moln och regn nu. :)

Den gångna veckan fick jag veta att mina mycket tysta och hänsynsfulla grannar tyvärr kommer att flytta ut. Troligen på grund av den hyreshöjning som vi fick i juni. Grannarna berättade tidigare i år att de inte tyckte om hyreshöjningen som skulle komma. Jag hade verkligen hoppats att jag skulle ha flyttat ut före dem men så blir det alltså inte. Hoppas innerligen att hyresvärden inte skall hyra ut till collegeungdomar eftersom det kommer att bli högljutt då. Jag föredrar pensionärer. :)

Eftersom det var litet svalare igår ("bara" +25 - vilket egentligen är varmt) tog jag en litet längre promenad. Har inte alls kunnat promenera som jag brukar med hettan som vi har haft och såg dessa fina minisolrosor.

Berget är otroligt bart nu och jag undrar om till och med de ständiga glaciärer som finns där kommer att smälta.

Glad Midsommar!

Gastkramande filmer

Ett äpple om dagen

Egen kasse

Medelhavsklimat bland bergen

Shasta och Shastina

Färgerna betyder faktiskt något

Åska och regn

Happy 4th!

9/8 Central

Grönt är skönt

Nej tack!

Registrera bilen i Kalifornien

Fullt ös från början till slut

Hemnet och Craigslist

B & B och Airbnb

Torkan i Kalifornien - nu böter för vattenslöseri

Fårost och osthyvlar

Ben & Jerry - nej till genmodifierat

Fruntimmersveckan och namnsdag