Skogen - en helande plats

Den svenska skogen har en alldeles speciell plats i mitt hjärta. Min närmaste skog både när jag bodde i Enebyberg och i Sollentuna var Rösjöskogen. Den krympte allteftersom åren gick då man ville bygga hus men den var ändå en härlig skog att vandra i.

På våren var det nästan magiskt på kvällarna när koltrastarna sjöng och solstrålarna lyste bland träden. Blommor fanns det i överflöd och mossan var grön och fin.

Under höstarna plockade jag svamp. Redan som liten flicka brukade mamma, pappa och jag ta cyklarna till skogen och vi hittade alla möjliga slags svampar. Jag minns en höst när våra svampkunskaper sattes på prov. Vi trodde att det var en viss svamp men vi var inte helt säkra och om man inte är säker när det gäller svamp är det bättre att ta det säkra före det osäkra så vi slängde svampen. Det visade sig senare vara en delikatessvamp.

När jag var litet äldre lärde jag känna G och han lärde mig om andra svampar - trattkantareller, svart och röd trumpetsvamp och säkert ännu fler som jag inte minns nu. De svamparna saknar jag att inte kunna plocka varje höst eftersom de inte växer här.

Även om vi har mycket stora skogsområden där jag bor är dessa skogar inte alls lika lättillgängliga som de svenska. Det finns ingen allemansrätt i USA och man kan absolut inte gå in på privat mark som man kan i Sverige. Och våra skogar är till stor del så kallade National Forests som blir mer och mer begränsade då National Forest Service (som har till uppgift att ta hand om skogarna) verkar ha bestämt sig för att skogarna mer hör till dem och inte folket. Många som bor här är upprörda över detta då skogarna har gett inkomster för många.

Kring skolan finns ett skogsområde som jag har berättat om här på bloggen. Det ägs av skolan och genom skogsområdet går en stig som heter "the Bear Trail". Tidigare var det en mycket tät och fin skog men för ett par år sedan fällde man en hel del träd - dels beroende på att skogar bör hållas efter (brandfaran) och dels beroende på att skolan har en så kallad "Fire Academy" där blivande brandmän tränas ute i skogen.

Idag kom solen fram efter en heldag med regn igår. Jag trodde nästan jag var i Sverige igår eftersom det var så mulet och mörkt. ;) På torsdagarna börjar jag arbeta senare eftersom jag jobbar till klockan 21 så jag passade på att ta en härlig promenad på förmiddagen. Jag gick litet längre än vad jag brukar och kom fram till ett område där man inte röjt ännu. Då kände jag mig mer hemma. :)

Ett träd eller en stor buske hade fallit och låg som plockepinn på marken.



Här växte också ormbunkar. Där man fällt träd har man även röjt marken till viss del vilket känns trist. Ormbunkar är vackra även när de vissnat.



En vacker del av skogen med stora, fina träd. Vi har inga redwoodträd där jag bor men träden är ändå mycket höga.


På vägen tillbaka passerade jag ett spännande träd med en mycket speciell bark.



Och efter allt regn igår lyste berget vitt. Mer snö hade fallit. Det var ett mycket märkligt ljus kring berget idag och ett dis som gjorde att bilden ser suddig ut men så såg det faktiskt ut även när jag var utomhus.


För mig är skogen en helande plats och jag mår bra av att vara ute i skog och mark. Berätta gärna om dina skogsupplevelser.