Kroppsidealet har verkligen växlat under århundradena där man ibland tyckt att en litet rundare kropp varit att föredra medan man under andra tidsperioder skulle vara trådsmal. De flesta av modellerna som syns i annonserna idag verkar oftast höra till den trådsmala varianten och många både yngre och äldre känner pressen att försöka se likadana ut.
Jag har aldrig ägt någon våg och väger mig i stort sett aldrig. När jag var i Sverige i höstas hade någon av de jag hälsade på en våg så då passade jag på. :) Vikten var i stort sett densamma som den var för några år sedan.
När jag var yngre var jag "för" smal vilket jag led av ibland så det är inte alls alltid bra att vara riktigt smal. Om jag inte åt regelbundet gick jag ner i vikt med en gång och jag var faktiskt tvungen att äta ungefär lika mycket varje dag. Jag blev till och med mobbad i skolan för att jag var så smal. Och när jag drabbades av en överaktiv sköldkörtel och andra problem i kroppen när jag var runt 24 blev jag sjukligt smal och var lika smal som många anorexiker kan vara - utan att vara anorexisk. Att ha litet hull och kroppsfett skall man ha om man till exempel blir sjuk.
Sedan när jag kom i 30-årsåldern blev min kroppsvikt mer normaliserad. Fortfarande var jag smal men inte så att jag var tvungen att äta lika mycket varje dag utan jag kunde faktiskt hoppa över ett mål utan att gå ned i vikt. :) Fortfarande är jag smal och känner mig nästan mager jämfört med många överviktiga amerikaner. I ett lägenhetsområde tvärs över gatan bor det ett par systrar som är så överviktiga att det är ett under att de fortfarande lever. Jag har sett dem under många år och de tycks inte minska i vikt. Många i USA är överviktiga på grund av dålig kost och mycket stillasittande. Vissa tillsatser i maten gör också att många går upp i vikt. High fructose corn syrup (som även finns i maten i Sverige, bland annat i det älskade lösgodiset ;)) är en av de tillsatser som orsakar viktuppgång. Och många dricker olika slags köpta drycker som innehåller onödigt mycket socker. För några år sedan gick jag igenom all mat jag åt och uteslöt allt som innehöll high fructose corn syrup och jag dricker nästan alltid bara vatten.
Häromdagen hade Dagens Nyheter en artikel om kvinnor som är "modell större" och visar bilder på sig själva. De får tydligen ta emot alla möjliga sorters kommentarer - både positiva och negativa. Men de har många följare och det verkar som om många tycker de är modiga som visar andra slags kroppar än de vi ser i annonserna med de trådsmala modellerna.
http://www.dn.se/nyheter/kroppsaktivismen-vaxer-i-sverige/
Jag trivs rätt bra med den kropp jag har nu och känner inte att jag måste gå varken ner eller upp i vikt. Hur känner ni som läser inför det här med kroppsideal och hur man "skall" se ut? Väger ni er?
På 1600-talet målade Rubens tavlan "De tre gracerna" och där var det minsann inga trådsmala kvinnor. :)
![]()
Bilden lånad från Wikipedia - Peter Paul Rubens [Public domain], via Wikimedia Commons.
På 60-talet kom modellen Twiggy som var smal och såg litet allmänt anorexisk ut tycker jag. Det gäller att man är rätt trygg i sig själv tror jag för att inte påverkas alltför mycket av trenderna och hur man "bör" se ut.
Det lär vara Melodifestival - eller Mello, vilket låter rätt konstigt i mina öron - den här helgen. Inget jag kommer att ta del av men där finns det nog mycket av hur man "skall se ut" inom musikbranschen. Vi får se hur det går för Sverige.
Jag har aldrig ägt någon våg och väger mig i stort sett aldrig. När jag var i Sverige i höstas hade någon av de jag hälsade på en våg så då passade jag på. :) Vikten var i stort sett densamma som den var för några år sedan.
När jag var yngre var jag "för" smal vilket jag led av ibland så det är inte alls alltid bra att vara riktigt smal. Om jag inte åt regelbundet gick jag ner i vikt med en gång och jag var faktiskt tvungen att äta ungefär lika mycket varje dag. Jag blev till och med mobbad i skolan för att jag var så smal. Och när jag drabbades av en överaktiv sköldkörtel och andra problem i kroppen när jag var runt 24 blev jag sjukligt smal och var lika smal som många anorexiker kan vara - utan att vara anorexisk. Att ha litet hull och kroppsfett skall man ha om man till exempel blir sjuk.
Sedan när jag kom i 30-årsåldern blev min kroppsvikt mer normaliserad. Fortfarande var jag smal men inte så att jag var tvungen att äta lika mycket varje dag utan jag kunde faktiskt hoppa över ett mål utan att gå ned i vikt. :) Fortfarande är jag smal och känner mig nästan mager jämfört med många överviktiga amerikaner. I ett lägenhetsområde tvärs över gatan bor det ett par systrar som är så överviktiga att det är ett under att de fortfarande lever. Jag har sett dem under många år och de tycks inte minska i vikt. Många i USA är överviktiga på grund av dålig kost och mycket stillasittande. Vissa tillsatser i maten gör också att många går upp i vikt. High fructose corn syrup (som även finns i maten i Sverige, bland annat i det älskade lösgodiset ;)) är en av de tillsatser som orsakar viktuppgång. Och många dricker olika slags köpta drycker som innehåller onödigt mycket socker. För några år sedan gick jag igenom all mat jag åt och uteslöt allt som innehöll high fructose corn syrup och jag dricker nästan alltid bara vatten.
Häromdagen hade Dagens Nyheter en artikel om kvinnor som är "modell större" och visar bilder på sig själva. De får tydligen ta emot alla möjliga sorters kommentarer - både positiva och negativa. Men de har många följare och det verkar som om många tycker de är modiga som visar andra slags kroppar än de vi ser i annonserna med de trådsmala modellerna.
http://www.dn.se/nyheter/kroppsaktivismen-vaxer-i-sverige/
Jag trivs rätt bra med den kropp jag har nu och känner inte att jag måste gå varken ner eller upp i vikt. Hur känner ni som läser inför det här med kroppsideal och hur man "skall" se ut? Väger ni er?
På 1600-talet målade Rubens tavlan "De tre gracerna" och där var det minsann inga trådsmala kvinnor. :)
På 60-talet kom modellen Twiggy som var smal och såg litet allmänt anorexisk ut tycker jag. Det gäller att man är rätt trygg i sig själv tror jag för att inte påverkas alltför mycket av trenderna och hur man "bör" se ut.
Det lär vara Melodifestival - eller Mello, vilket låter rätt konstigt i mina öron - den här helgen. Inget jag kommer att ta del av men där finns det nog mycket av hur man "skall se ut" inom musikbranschen. Vi får se hur det går för Sverige.