Den senaste veckan har jag tagit del av flera intressanta artiklar som äntligen tycks belysa saker som jag tänkt och känt under lång tid. De handlar alla om att politiker och andra ledande inom Sverige tycks vara antingen helt handlingsförlamade eller fega att fatta obekväma beslut eller vara som strutsen, det vill säga stoppa huvudet i sanden. Eller kanske de är “all of the above“. Det står i alla fall klart nu att Sverige är på väg in i ett läge som är otroligt allvarligt.
Minns ni SAS-chefen Jan Carlzon? Den mycket framgångsrike affärsledaren på 80-talet som fick flygbolaget SAS att bli det mest punktliga i världen. När “min“ skola gick igenom olika kriser för några år sedan hade skolchefen sagt till alla anställda att vi var välkomna att prata med honom om idéer och förslag vi hade för att kunna få skolan på rätt köl igen. Jag satte faktiskt upp ett möte med honom och tog då upp en del av de idéer som Jan Carlzon hade. Vet inte hur stor effekt det hade men jag gjorde i alla fall vad jag kunde.
Jan Carlzon höll ett anförande för någon vecka sedan på Kvalitetsmäsann i Göteborg där han talade om ledarskap förr och nu men han tog även upp den stora flyktingströmmen till Sverige. Han sade bland annat ”öppnar man sin famn måste man också öppna sina ögon”. Vad Jan Carlzon avsåg var att man självklart skall ta hand om människor på flykt men man måste också kunna ta hand om dem och ha en plan (detta har jag efterlyst under flera månader) och ett politiskt ledarskap. Jag håller helt med Jan Carlzon om att detta tycks saknas i dagens Sverige. Artikeln skrevs av News55: http://www.news55.se/artiklar/jan-carlzon-sverige-har-brist-pa-politiskt-ledarskap-i-flyktingfragan/
Affärsvärlden skrev också om saker som jag tycker borde vara självklara. Om storleken på flyktingströmmen fortsätter knäcks landets statsfinanser skriver man. Självklart håller det inte i längden att ta emot 10,000 nyanlända varje vecka och bibehålla det svenska samhället på den nivå som människor vant sig vid. Eftersom Sverige är politiskt korrekt har det hittills tydligen varit belagt med litet tabu att diskutera ekonomin när det gäller att ta emot flyktingar. Nu har man börjat inse inom regeringen att man måste göra besparingar inom olika områden och då kan man ju undra var dessa kommer att komma från. Kommer dessa att drabba redan svaga grupper i Sverige? Fattigpensionärer? Sjukvården? Skolan? Troligen kommer alla områden att få ta del av mindre pengar.
Känslan jag får när jag nu följer massmedia på “första parkett“ är att ingen hade kunnat förutse att det skulle komma så många på så kort tid (de veckor jag varit i Sverige har runt 70,000-80,000 människor kommit) och att man nu litet yrvaket tycks inse att det inte håller rent ekonomiskt. Och att situationen ändras timme för timme och dag för dag. Men fortfarande kvarstår frågan - hur klarar man av allt rent ekonomiskt. http://www.affarsvarlden.se/tidningen/article3945039.ece
Alla vet väl att man i Sverige inte tar till stora ord eller dramatiserar saker och ting i onödan. Nu börjar det dock komma information som talar om en mycket snabbt annalkande kris av stora mått.
Det finns en myndighet i Sverige som heter “Myndigheten för samhällsskydd och beredskap“ (MSB) som nu har börjat tala om att man snart troligen inte kan upprätthålla viktiga samhällsfunktioner som att säkerställa personers liv och hälsa. “Även med aktörernas nu vidtagna åtgärder föreligger stora utmaningar för värnandet av målen för vår säkerhet, främst med avseende på liv och hälsa samt samhällets funktionalitet.“ Det låter minst sagt allvarligt och skrämmande med tanke på vad det rent praktiskt kan innebära. MSB säger till exempel att det kommer att bli “undanträngningseffekter“ inom sjukvården vilket innebär att man inte kan ta emot alla patienter. Det borde vara en mycket stor varningssignal till alla som sitter i en beslutsfattande position i Sverige.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/lenamellin/article21788152.ab
Sveriges regering fattade för en vecka sedan beslutet att införa gränskontroller. Antalet människor som söker sig till Sverige har inte minskat trots denna åtgärd.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/antalet-asylsokande-pa-ny-rekordniva/
Migrationsverket kan inte längre garantera boende för de som kommer. Den gångna natten fick människor sova utomhus.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/flyktingar-tvingades-sova-utomhus/
Fredrik Reinfeldt talade om att Sverige skulle bli en humanitär stormakt. Tanken kanske var god men verkligheten gör sig nu påmind när rent praktiska saker i det svenska samhället börjar falla samman och ett Sverige där människor får sova utomhus i november och där man kanske inte kan få sjukvård är allt annat än humanitärt.
Sveriges statsminister vill att andra länder skall ta större ansvar inom EU. Det också en god tanke men då andra länder inte tycks följa statsministerns uppmaning måste man kanske nu fatta obekväma beslut i Sverige. Eftersom svenskar är konflikträdda (det har jag sett när jag jämför Sverige och USA) kommer detta givetvis att bli en stor utmaning. Den stora frågan är dock - vad kommer att hända om man inte fattar stora och kanske utmanande beslut?
Tack för ordet!
Minns ni SAS-chefen Jan Carlzon? Den mycket framgångsrike affärsledaren på 80-talet som fick flygbolaget SAS att bli det mest punktliga i världen. När “min“ skola gick igenom olika kriser för några år sedan hade skolchefen sagt till alla anställda att vi var välkomna att prata med honom om idéer och förslag vi hade för att kunna få skolan på rätt köl igen. Jag satte faktiskt upp ett möte med honom och tog då upp en del av de idéer som Jan Carlzon hade. Vet inte hur stor effekt det hade men jag gjorde i alla fall vad jag kunde.
Jan Carlzon höll ett anförande för någon vecka sedan på Kvalitetsmäsann i Göteborg där han talade om ledarskap förr och nu men han tog även upp den stora flyktingströmmen till Sverige. Han sade bland annat ”öppnar man sin famn måste man också öppna sina ögon”. Vad Jan Carlzon avsåg var att man självklart skall ta hand om människor på flykt men man måste också kunna ta hand om dem och ha en plan (detta har jag efterlyst under flera månader) och ett politiskt ledarskap. Jag håller helt med Jan Carlzon om att detta tycks saknas i dagens Sverige. Artikeln skrevs av News55: http://www.news55.se/artiklar/jan-carlzon-sverige-har-brist-pa-politiskt-ledarskap-i-flyktingfragan/
Affärsvärlden skrev också om saker som jag tycker borde vara självklara. Om storleken på flyktingströmmen fortsätter knäcks landets statsfinanser skriver man. Självklart håller det inte i längden att ta emot 10,000 nyanlända varje vecka och bibehålla det svenska samhället på den nivå som människor vant sig vid. Eftersom Sverige är politiskt korrekt har det hittills tydligen varit belagt med litet tabu att diskutera ekonomin när det gäller att ta emot flyktingar. Nu har man börjat inse inom regeringen att man måste göra besparingar inom olika områden och då kan man ju undra var dessa kommer att komma från. Kommer dessa att drabba redan svaga grupper i Sverige? Fattigpensionärer? Sjukvården? Skolan? Troligen kommer alla områden att få ta del av mindre pengar.
Känslan jag får när jag nu följer massmedia på “första parkett“ är att ingen hade kunnat förutse att det skulle komma så många på så kort tid (de veckor jag varit i Sverige har runt 70,000-80,000 människor kommit) och att man nu litet yrvaket tycks inse att det inte håller rent ekonomiskt. Och att situationen ändras timme för timme och dag för dag. Men fortfarande kvarstår frågan - hur klarar man av allt rent ekonomiskt. http://www.affarsvarlden.se/tidningen/article3945039.ece
Alla vet väl att man i Sverige inte tar till stora ord eller dramatiserar saker och ting i onödan. Nu börjar det dock komma information som talar om en mycket snabbt annalkande kris av stora mått.
Det finns en myndighet i Sverige som heter “Myndigheten för samhällsskydd och beredskap“ (MSB) som nu har börjat tala om att man snart troligen inte kan upprätthålla viktiga samhällsfunktioner som att säkerställa personers liv och hälsa. “Även med aktörernas nu vidtagna åtgärder föreligger stora utmaningar för värnandet av målen för vår säkerhet, främst med avseende på liv och hälsa samt samhällets funktionalitet.“ Det låter minst sagt allvarligt och skrämmande med tanke på vad det rent praktiskt kan innebära. MSB säger till exempel att det kommer att bli “undanträngningseffekter“ inom sjukvården vilket innebär att man inte kan ta emot alla patienter. Det borde vara en mycket stor varningssignal till alla som sitter i en beslutsfattande position i Sverige.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/lenamellin/article21788152.ab
Sveriges regering fattade för en vecka sedan beslutet att införa gränskontroller. Antalet människor som söker sig till Sverige har inte minskat trots denna åtgärd.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/antalet-asylsokande-pa-ny-rekordniva/
Migrationsverket kan inte längre garantera boende för de som kommer. Den gångna natten fick människor sova utomhus.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/flyktingar-tvingades-sova-utomhus/
Fredrik Reinfeldt talade om att Sverige skulle bli en humanitär stormakt. Tanken kanske var god men verkligheten gör sig nu påmind när rent praktiska saker i det svenska samhället börjar falla samman och ett Sverige där människor får sova utomhus i november och där man kanske inte kan få sjukvård är allt annat än humanitärt.
Sveriges statsminister vill att andra länder skall ta större ansvar inom EU. Det också en god tanke men då andra länder inte tycks följa statsministerns uppmaning måste man kanske nu fatta obekväma beslut i Sverige. Eftersom svenskar är konflikträdda (det har jag sett när jag jämför Sverige och USA) kommer detta givetvis att bli en stor utmaning. Den stora frågan är dock - vad kommer att hända om man inte fattar stora och kanske utmanande beslut?
Tack för ordet!