Sedan jag skrev inlägget om att det är dags att hoppa ut i det okända har mina hyresvärdar varit här och de hade med sig de eventuella köparna av huset - vet dock inte alls om det blir en försäljning just nu eller senare. Det var ett gift par som kom och tittade på huset och hustrun var inte helt okänd eftersom det var en före detta arbetskollega. :) Vi skrattade gott och gav varandra en kram när vi såg vilka vi var. Världen är liten ibland.
Många människor följer mest sin hjärna och fattar bara beslut utifrån det som verkar logiskt. Så gör inte jag. Jag har sedan jag var ungefär 25 följt mitt hjärta, min intuition och magkänsla så gott det går och dessa är ofta inte alls lika logiska. Det var så jag kom till USA för 18 år sedan. Och jag har inte ångrat ett dugg att jag valde att följa min intuition. Nu verkar det som om det är dags att följa den igen även om hoppet denna gången känns mycket mera utmanande. Då, för 18 år sedan, hade jag kvar min lägenhet i Kärrdal under flera år och jag kom till Michael och hans hem. Jag var (mest frivilligt) arbetslös i Sverige medan jag nu har ett arbete. Och jag är äldre nu. Men ändå vet jag att något "större"än mig vill att jag prövar mina vingar ordentligt nu.
Igår var jag hembjuden till min vän J och en annan kvinna C (som jag träffat några gånger) var också där. C och jag pratade om detta med att flytta och lämna något tryggt och invant. Hon känner också inombords att det är dags att ge sig av härifrån och hon vet också att hon måste hoppa utan en massa säkerheter. Och även hon har känt att september är någon slags "kritisk tid". För mig känns det viktigt att ha sådana samtal och veta att jag inte är ensam. Och hon är äldre än mig.
Den allra viktigste anledningen för mig att lämna Kalifornien är alltså min intuition och inre känsla. Låter troligen väldigt flummigt för en del men för mig är det helt naturligt.
En annan stor orsak är torkan i Kalifornien. Den blir inte bättre utan tvärtom sämre. Stora skogsbränder härjar nu i delar av Kalifornien och de blir fler för varje år som torkan fortsätter. Minnen från storbranden i Weed förra året finns fastetsade inom mig. Jag vill inte vara med om att leva i en miljö där det inte finns tillräckligt med vatten. Det finns redan städer och områden i Kalifornien som inte har rinnande vatten. Det är svårt att ens föreställa sig hur det skulle vara.
En annan orsak har sitt ursprung i Japan. En orsak som vanliga massmedia inte längre skriver om men som pågår dag och natt sedan 2011 - den stora jordbävningen i Japan som orsakade kärnkraftsolyckan. Väldigt få har skrivit om hur katastrofala effekterna egentligen blev av denna olycka. Förutom Japan blev hela USAs västkust mycket hårt drabbad och fortsätter att se effekterna. Det radioaktiva molnet kom hit bara ett par veckor efter olyckan. Och det radioaktiva vattnet fortsätter att strömma ut i Stilla Havet, dag och natt 365 dagar om året. De olika djuren som lever i havet har påverkats av mystiska sjukdomar och hela arter har dött. Självklart påverkar det radioaktiva även oss människor genom luften vi andas, maten vi äter och vattnet vi dricker.
Kalifornien har en stor påverkan på övriga USA och det som sker här brukar ofta litet senare komma till resten av USA. Alldeles nyligen skrev Kaliforniens guvernör under en lag som gör det till ett tvång att vaccinera barn för att de skall kunna gå i vanliga skolor (alltså tvångsmässiga vaccinationer). Tidigare har föräldrar kunnat ange till exempel religion som en anledning att inte behöva ta vaccinationer. Nu gäller enbart mycket strikta medicinska orsaker. Många människor har reagerat mycket starkt på detta och jag skulle inte alls bli förvånad om vissa flyttar från Kalifornien på grund av detta. Och i kölvattnet på denna nya lag kommer troligen en liknande lag för vuxna - den har redan ett nummer och väntar på att behandlas. Jag vet att många förespråkar vaccinationer men jag gör det inte i den utsträckning som nu är. Tvångsmässiga vaccinationer vill jag inte vara med om.
Eftersom mitt hopp inte ger helt klar "vägledning"ännu blir det troligen ett hopp i mer än ett steg. Jag får återkomma om detta litet senare. :)
Berget Mt Shasta kommer jag att sakna. Den saken är klar. Den här bilden togs i november 2012 i Lake Shastina när vi fortfarande hade mer nederbörd.
![]()
Många människor följer mest sin hjärna och fattar bara beslut utifrån det som verkar logiskt. Så gör inte jag. Jag har sedan jag var ungefär 25 följt mitt hjärta, min intuition och magkänsla så gott det går och dessa är ofta inte alls lika logiska. Det var så jag kom till USA för 18 år sedan. Och jag har inte ångrat ett dugg att jag valde att följa min intuition. Nu verkar det som om det är dags att följa den igen även om hoppet denna gången känns mycket mera utmanande. Då, för 18 år sedan, hade jag kvar min lägenhet i Kärrdal under flera år och jag kom till Michael och hans hem. Jag var (mest frivilligt) arbetslös i Sverige medan jag nu har ett arbete. Och jag är äldre nu. Men ändå vet jag att något "större"än mig vill att jag prövar mina vingar ordentligt nu.
Igår var jag hembjuden till min vän J och en annan kvinna C (som jag träffat några gånger) var också där. C och jag pratade om detta med att flytta och lämna något tryggt och invant. Hon känner också inombords att det är dags att ge sig av härifrån och hon vet också att hon måste hoppa utan en massa säkerheter. Och även hon har känt att september är någon slags "kritisk tid". För mig känns det viktigt att ha sådana samtal och veta att jag inte är ensam. Och hon är äldre än mig.
Den allra viktigste anledningen för mig att lämna Kalifornien är alltså min intuition och inre känsla. Låter troligen väldigt flummigt för en del men för mig är det helt naturligt.
En annan stor orsak är torkan i Kalifornien. Den blir inte bättre utan tvärtom sämre. Stora skogsbränder härjar nu i delar av Kalifornien och de blir fler för varje år som torkan fortsätter. Minnen från storbranden i Weed förra året finns fastetsade inom mig. Jag vill inte vara med om att leva i en miljö där det inte finns tillräckligt med vatten. Det finns redan städer och områden i Kalifornien som inte har rinnande vatten. Det är svårt att ens föreställa sig hur det skulle vara.
En annan orsak har sitt ursprung i Japan. En orsak som vanliga massmedia inte längre skriver om men som pågår dag och natt sedan 2011 - den stora jordbävningen i Japan som orsakade kärnkraftsolyckan. Väldigt få har skrivit om hur katastrofala effekterna egentligen blev av denna olycka. Förutom Japan blev hela USAs västkust mycket hårt drabbad och fortsätter att se effekterna. Det radioaktiva molnet kom hit bara ett par veckor efter olyckan. Och det radioaktiva vattnet fortsätter att strömma ut i Stilla Havet, dag och natt 365 dagar om året. De olika djuren som lever i havet har påverkats av mystiska sjukdomar och hela arter har dött. Självklart påverkar det radioaktiva även oss människor genom luften vi andas, maten vi äter och vattnet vi dricker.
Kalifornien har en stor påverkan på övriga USA och det som sker här brukar ofta litet senare komma till resten av USA. Alldeles nyligen skrev Kaliforniens guvernör under en lag som gör det till ett tvång att vaccinera barn för att de skall kunna gå i vanliga skolor (alltså tvångsmässiga vaccinationer). Tidigare har föräldrar kunnat ange till exempel religion som en anledning att inte behöva ta vaccinationer. Nu gäller enbart mycket strikta medicinska orsaker. Många människor har reagerat mycket starkt på detta och jag skulle inte alls bli förvånad om vissa flyttar från Kalifornien på grund av detta. Och i kölvattnet på denna nya lag kommer troligen en liknande lag för vuxna - den har redan ett nummer och väntar på att behandlas. Jag vet att många förespråkar vaccinationer men jag gör det inte i den utsträckning som nu är. Tvångsmässiga vaccinationer vill jag inte vara med om.
Eftersom mitt hopp inte ger helt klar "vägledning"ännu blir det troligen ett hopp i mer än ett steg. Jag får återkomma om detta litet senare. :)
Berget Mt Shasta kommer jag att sakna. Den saken är klar. Den här bilden togs i november 2012 i Lake Shastina när vi fortfarande hade mer nederbörd.
