Solen sken och det var en fin novembersöndag. Efter en riktigt kall natt var det nästan litet vårlikt i Mt Shasta.
Det var idag jag skulle träffa svenska C och hans amerikanska fru S. Jag förstod att jag var vid rätt hus eftersom en söt liten skylt med "Välkommen" fanns vid ytterdörren. Deras hus låg med en fantastisk utsikt över berget och jag välkomnades in i ett mycket vackert Mt Shasta hem med stora ytor och mycket ljus genom alla fönster. I vardagsrummet stod en praktfull flygel.
Att prata svenska här i Mt Shasta har jag bara gjort några få gånger när det varit svenskar som kommit på ett kort besök. Mina föräldrar kom tyvärr aldrig hit - något jag fortfarande saknar. Men idag fick jag prata svenska - blandat med engelska - och det var verkligen trevligt. På något sätt känns det litet konstigt att prata svenska här, nästan litet overkligt - kanske för att jag pratat engelska under i stort sett hela min vakna tid sedan jag kom hit för litet drygt 16 år sedan.
Vi satt i deras vackra vardagsrum och tittade ut över berget och pratade om Sverige och USA och allt mellan himmel och jord. Jag bjöds på te, kakor och hembakad toscakaka. Det smakade gott. :)
Det lär finnas några andra svenskar här i trakterna men de är utspridda. Vi konstaterade att inte många dras till detta område - troligen beroende på att det finns så få arbetstillfällen. Bor man i San Francisco, Los Angeles eller andra större städer finns det en hel del svenskar och organisationer där man kan träffa varandra och vara med om svenska högtider och helger. Här finns inget sådant.
Därför var det extra trevligt att få en liten svensk "injektion" idag. Tack S och C för att ni bjöd mig till er. :)
Bilden lånad från ica.se - kameran fick stanna hemma idag.
Det var idag jag skulle träffa svenska C och hans amerikanska fru S. Jag förstod att jag var vid rätt hus eftersom en söt liten skylt med "Välkommen" fanns vid ytterdörren. Deras hus låg med en fantastisk utsikt över berget och jag välkomnades in i ett mycket vackert Mt Shasta hem med stora ytor och mycket ljus genom alla fönster. I vardagsrummet stod en praktfull flygel.
Att prata svenska här i Mt Shasta har jag bara gjort några få gånger när det varit svenskar som kommit på ett kort besök. Mina föräldrar kom tyvärr aldrig hit - något jag fortfarande saknar. Men idag fick jag prata svenska - blandat med engelska - och det var verkligen trevligt. På något sätt känns det litet konstigt att prata svenska här, nästan litet overkligt - kanske för att jag pratat engelska under i stort sett hela min vakna tid sedan jag kom hit för litet drygt 16 år sedan.
Vi satt i deras vackra vardagsrum och tittade ut över berget och pratade om Sverige och USA och allt mellan himmel och jord. Jag bjöds på te, kakor och hembakad toscakaka. Det smakade gott. :)
Det lär finnas några andra svenskar här i trakterna men de är utspridda. Vi konstaterade att inte många dras till detta område - troligen beroende på att det finns så få arbetstillfällen. Bor man i San Francisco, Los Angeles eller andra större städer finns det en hel del svenskar och organisationer där man kan träffa varandra och vara med om svenska högtider och helger. Här finns inget sådant.
Därför var det extra trevligt att få en liten svensk "injektion" idag. Tack S och C för att ni bjöd mig till er. :)
Bilden lånad från ica.se - kameran fick stanna hemma idag.