Det är 9 år sedan jag flyttade från Hawaii. Jag flyttade själv därifrån tillbaka till Mt Shasta-området eftersom Michael och jag hade bestämt att vi skulle leva på olika håll. Vi var fortfarande gifta och goda vänner men vi hade insett att det inte fungerade så bra att bo tillsammans. Min flytt gick i augusti 2005 och bara ett par månader senare flyttade Michael till Oregon.
Vi tillbringade bara en jul på Hawaii och det var onekligen en litet annorlunda jul med palmer och tropisk grönska.
Julgranarna utanför Walmart i Hilo såg något malplacerade ut. Men man firar jul också i tropiska områden så självklart skall det finnas julgranar även där. Julpyntet fanns också i överflöd i affärerna men själva julstämningen ville inte riktigt infinna sig.
Det hus Michael och jag hyrde var väldigt litet så det fanns absolut inte någon plats för varken julgran eller julpynt. Och att julpynta när det är +25 och samma väder som det var under sommaren kändes inte riktigt motiverat. Eftersom Hawaii ligger norr om ekvatorn har man samma "årstider" som norra halvklotet har. Det är bara det att det alltid är sommar. :) Jag skall villigt erkänna att jag föredrar årstider. Att alltid ha samma väder och samma temperatur 12 månader om året var inget för mig.
Jag har visat den här bilden tidigare - det var vår "gata" där vi bodde. Så här såg det ut året runt. Bildkvaliteten är inte den bästa då jag scannat ett papersfoto.
![]()
Michael lyssnade ofta på radio och när vi satte på radion på annandag jul fick vi höra nyheterna om den enorma tsunamin i Indonesien. Först fattade vi inte hur stor jordbävningen och tsunamin var men snabbt stod det klart att väldigt många människor, inklusive svenskar, hade omkommit. Det kändes lika ofattbart som när Estonia sjönk.
För flera år sedan visades ett dokumentärprogram i TV om jordbävningen och vad som egentligen skedde på havsbottnen. Eftersom jag hade lärt mig en del geologi när jag var elev här i USA var det intressant att se vad som faktiskt hänt. Havsbottnen hade helt enkelt "brutits itu" och det blev en förskjutning vertikalt av de tektoniska plattorna. Man har tydligen uppmätt en nivåskillnad på 40 meter på havsbottnen efter jordbävningen 2004. Det är dessa enorma förskjutningar som ger upphov till tsunamin. Ute till havs ser tsunamin inte så stor ut men när den kommer in mot land blir det ofta stor förödelse.
För inte så länge sedan såg jag en film som heter "The Impossible" som baseras på upplevelserna av en amerikansk familj under och efter tsunamin. Jag tyckte den var klart sevärd.
Minnen från Hawaii kom också den senaste veckan när man berättade att lavaflödet kommit ännu närmare den lilla staden Pahoa där vi brukade handla och gå till posten. Ett köpcentrum ligger tydligen i riskzonen för lavan och man har stängt affärer och en bensinstation både för gott och kanske litet mera tillfälligt. När jag såg bilder på mataffären "Malama Market" kom både tankar och känslor tillbaka. Där handlade vi många gånger när vi bodde strax utanför Pahoa.
http://www.usatoday.com/story/news/nation/2014/12/18/voices-volcano-hawaii/20460247/
I och med idag är höstterminens slutprov avklarade och jag jobbar ytterligare några dagar innan jullovet startar.
Vi tillbringade bara en jul på Hawaii och det var onekligen en litet annorlunda jul med palmer och tropisk grönska.
Julgranarna utanför Walmart i Hilo såg något malplacerade ut. Men man firar jul också i tropiska områden så självklart skall det finnas julgranar även där. Julpyntet fanns också i överflöd i affärerna men själva julstämningen ville inte riktigt infinna sig.
Det hus Michael och jag hyrde var väldigt litet så det fanns absolut inte någon plats för varken julgran eller julpynt. Och att julpynta när det är +25 och samma väder som det var under sommaren kändes inte riktigt motiverat. Eftersom Hawaii ligger norr om ekvatorn har man samma "årstider" som norra halvklotet har. Det är bara det att det alltid är sommar. :) Jag skall villigt erkänna att jag föredrar årstider. Att alltid ha samma väder och samma temperatur 12 månader om året var inget för mig.
Jag har visat den här bilden tidigare - det var vår "gata" där vi bodde. Så här såg det ut året runt. Bildkvaliteten är inte den bästa då jag scannat ett papersfoto.
Michael lyssnade ofta på radio och när vi satte på radion på annandag jul fick vi höra nyheterna om den enorma tsunamin i Indonesien. Först fattade vi inte hur stor jordbävningen och tsunamin var men snabbt stod det klart att väldigt många människor, inklusive svenskar, hade omkommit. Det kändes lika ofattbart som när Estonia sjönk.
För flera år sedan visades ett dokumentärprogram i TV om jordbävningen och vad som egentligen skedde på havsbottnen. Eftersom jag hade lärt mig en del geologi när jag var elev här i USA var det intressant att se vad som faktiskt hänt. Havsbottnen hade helt enkelt "brutits itu" och det blev en förskjutning vertikalt av de tektoniska plattorna. Man har tydligen uppmätt en nivåskillnad på 40 meter på havsbottnen efter jordbävningen 2004. Det är dessa enorma förskjutningar som ger upphov till tsunamin. Ute till havs ser tsunamin inte så stor ut men när den kommer in mot land blir det ofta stor förödelse.
För inte så länge sedan såg jag en film som heter "The Impossible" som baseras på upplevelserna av en amerikansk familj under och efter tsunamin. Jag tyckte den var klart sevärd.
Minnen från Hawaii kom också den senaste veckan när man berättade att lavaflödet kommit ännu närmare den lilla staden Pahoa där vi brukade handla och gå till posten. Ett köpcentrum ligger tydligen i riskzonen för lavan och man har stängt affärer och en bensinstation både för gott och kanske litet mera tillfälligt. När jag såg bilder på mataffären "Malama Market" kom både tankar och känslor tillbaka. Där handlade vi många gånger när vi bodde strax utanför Pahoa.
http://www.usatoday.com/story/news/nation/2014/12/18/voices-volcano-hawaii/20460247/
I och med idag är höstterminens slutprov avklarade och jag jobbar ytterligare några dagar innan jullovet startar.