I morse när jag vaknade skickade jag en grattishälsning till min mamma. Det kändes som om hon hörde den. :)
Det är nu litet drygt ett år sedan min mamma gick bort. Har litet svårt att fatta ibland att tiden gått så fort.
Och dödsboet är fortfarande inte avslutat. Vilken tid det tar. Min kontaktperson hos begravningsfirman har ännu inte fått slutskattesedeln och innan den kommer kan det hela inte avslutas. Det är bara att hoppas att jag inte måste föra över ännu mera pengar till begravningsfirman.
Ibland kommer tanken fortfarande att det nu "bara"är jag kvar. Inga föräldrar och inga andra nära släktingar. Men överlag tänker jag inte så mycket på det.
Att jag inte pratar svenska lika ofta har jag nog börjat märka av litet. Numera blir det med kompisar via Skype men det blir inte alls lika ofta. Tur att jag har bloggen där jag kan skriva och läsa svenska. :)
Min mamma var "min värld" tills jag började lekskolan och skolan. Jag hade väldigt få lekkamrater tills jag började lekskolan. Hon var den som tog med mig ut på promenader och gjorde annat tillsammans med mig.
På 60-talet kunde mammor i Sverige stanna hemma med barnen och det gjorde de flesta. Min mamma stannade faktiskt hemma tills jag var 15. Då kände hon sig "tvingad" att gå tillbaka till yrkeslivet som lärare eftersom "klimatet" i Sverige hade förändrats och det ansågs litet "fult" att vara hemmamamma. Så är det nog fortfarande. Det är en stor skillnad mellan USA och Sverige. I USA är det fortfarande helt okej att vara hemmamamma om man har råd.
Min mamma fortsatte sedan att arbeta tills hon gick i pension. Hon var lärare i Rinkeby utanför Stockholm. Inte någon lätt plats med "mixen" av så många olika nationaliteter. När hon gick i pension fick hon en fin guldklocka av Stockholms Stad. Den sparade jag givetvis. :)
Jag känner fortfarande stor tacksamhet att hon låg mindre än 24 timmar på sjukhuset innan hon dog. Även om det givetvis innebar att jag inte hann dit. Men jag var där i tanken och känslomässigt. Och jag vet att min pappa och mammas äldsta bror också fanns där i anden och det kändes bra. De hade alla gått bort före henne.
Grattis mamma på din 84-års dag!
Rosor som fortfarande blommade i Weed idag.
Bostaden bredvid min har redan hyrts ut. Min hyresvärd var där idag av någon anledning så jag pratade litet med henne. Tydligen har hon hyrt ut till en ensamstående kvinna som förlorade sin bostad i branden. Nu är det bara att hoppas att hon inte sjunger opera eller spelar piano. ;) Nästa onsdag skall hon flytta in. Det känns som om jag levt i ett "vakuum" de senaste dagarna eftersom jag inte haft en aning om vem som blir min nya granne. Det är bara att hoppas att det blir litet tystare framöver än vad det varit.
Det är nu litet drygt ett år sedan min mamma gick bort. Har litet svårt att fatta ibland att tiden gått så fort.
Och dödsboet är fortfarande inte avslutat. Vilken tid det tar. Min kontaktperson hos begravningsfirman har ännu inte fått slutskattesedeln och innan den kommer kan det hela inte avslutas. Det är bara att hoppas att jag inte måste föra över ännu mera pengar till begravningsfirman.
Ibland kommer tanken fortfarande att det nu "bara"är jag kvar. Inga föräldrar och inga andra nära släktingar. Men överlag tänker jag inte så mycket på det.
Att jag inte pratar svenska lika ofta har jag nog börjat märka av litet. Numera blir det med kompisar via Skype men det blir inte alls lika ofta. Tur att jag har bloggen där jag kan skriva och läsa svenska. :)
Min mamma var "min värld" tills jag började lekskolan och skolan. Jag hade väldigt få lekkamrater tills jag började lekskolan. Hon var den som tog med mig ut på promenader och gjorde annat tillsammans med mig.
På 60-talet kunde mammor i Sverige stanna hemma med barnen och det gjorde de flesta. Min mamma stannade faktiskt hemma tills jag var 15. Då kände hon sig "tvingad" att gå tillbaka till yrkeslivet som lärare eftersom "klimatet" i Sverige hade förändrats och det ansågs litet "fult" att vara hemmamamma. Så är det nog fortfarande. Det är en stor skillnad mellan USA och Sverige. I USA är det fortfarande helt okej att vara hemmamamma om man har råd.
Min mamma fortsatte sedan att arbeta tills hon gick i pension. Hon var lärare i Rinkeby utanför Stockholm. Inte någon lätt plats med "mixen" av så många olika nationaliteter. När hon gick i pension fick hon en fin guldklocka av Stockholms Stad. Den sparade jag givetvis. :)
Jag känner fortfarande stor tacksamhet att hon låg mindre än 24 timmar på sjukhuset innan hon dog. Även om det givetvis innebar att jag inte hann dit. Men jag var där i tanken och känslomässigt. Och jag vet att min pappa och mammas äldsta bror också fanns där i anden och det kändes bra. De hade alla gått bort före henne.
Grattis mamma på din 84-års dag!
Rosor som fortfarande blommade i Weed idag.
Bostaden bredvid min har redan hyrts ut. Min hyresvärd var där idag av någon anledning så jag pratade litet med henne. Tydligen har hon hyrt ut till en ensamstående kvinna som förlorade sin bostad i branden. Nu är det bara att hoppas att hon inte sjunger opera eller spelar piano. ;) Nästa onsdag skall hon flytta in. Det känns som om jag levt i ett "vakuum" de senaste dagarna eftersom jag inte haft en aning om vem som blir min nya granne. Det är bara att hoppas att det blir litet tystare framöver än vad det varit.